Om bloggen

 

Det började med att jag fick en dagbok av min farmor när jag var runt 10-11 år.  Farmor berättade för mig att i denna boken kan man skriva om precis vad man vill, vilket lät jättespännande.  Jag har alltid tyckt om att skriva. När jag började första klass tyckte jag det var jätte roligt att lära sig att skriva. Den skolan som jag gick i i Polen fick vi lära oss att skriva kursivt då det var så man skrev. När jag kom till Sverige fick jag beröm för att jag skrev så fint, men det var något som jag aldrig tog till mig då jag inte tyckte att det var så speciellt. När jag idag tittar i mina gamla skrivböcker så stämmer det, jag skrev väldigt fint :). I Sverige skrev man inte kursivt, vilket jag tyckte såg fint ut och som jag inte alls var bekant med. Här skrev man så som jag skriver nu… och då lag jag krutet på att lära mig att skriva på det sättet vilket resulterade till att min kursiva skrivstil bleknade.

Dagböckerna fortsatte jag att skriva sedan den dagen jag fick min första dagbok. Att få skriva av sig var ett bra sätt för mig att hantera känslor på av olika slag. I grundskolan hade jag skrivbehandling som tillval vilket var jättekul. Vi skrev då på skrivmaskin och för att lära oss att skriva utan att titta på tangenterna, hade man en skärm över tangentbordet så att man inte kunde se ner på tangentbordet. Den kunskapen sitter i benmärgen kan jag säga, det är till och med så att jag känner att fingrarna är felplacerade utan att titta, märkligt. Sedan kom el skrivmaskinen och det var jätte häftigt för på den kunde man sudda om man råkade skriva fel. På Komvux läste jag texbehandling A,B och C och fick MVG i alla. Jag har på snigelpostens tid alltid varit generös med att skriva brev till nära och kära vilket sedan övergick till mail, men jag föredrar snigelposten. Det är roligare och harmigare att få ett brev i brevlådan, men tyvärr blir det inte så mycket brevskrivande nu för tiden. Mitt brevskrivande har övergått till scrapbooking och jag skickar gärna ett fint kort till någon som jag har pysslat med och som innehåller någon dikt eller tänkvärda ord.

Sedan kom bloggen och visst har jag länge funderat på att skapa en blogg, men allt verkade så avancerat och det var så mycket man skulle tänka på. Det skrevs och skrivs fortfarande om hur man får en bra blogg och vad man ska tänka på osv osv… vilket jag tror skrämmer många till att börja blogga och även så mig. Det är inte riktigt som en ”dagbok” då bloggen finns tillgänglig för alla.  Bloggen är en komplettering till dagboksskrivandet och kompletterar även så mina övriga intressen för scrapbooking och foto.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s