Etiketter
Den 30 augusti var Janesh i Sundsvall för att ge västernorrlänningarna Energi. Det han talade om har du säkert hört eller läst någonstans förut, men glömt bort ganska snabbt. Jag tycker ändå att denna föreläsning fäste sig annorlunda än den media som går runt i tidningar, facebook och övriga kanaler. Det är en annan känsla och informationen fastnar på ett annat sätt, när en riktig människa står framför och talar framför dig. Tidsvis talar denna person till dig när ni får ögonkontakt.
Sammanfattningsvis var föreläsningen lite utifrån hans nya bok ”maten från min by” men han relaterade även till sina andra böcker som har skrivits. Hela grejen med ayurveda, som jag tror är en hälsosam livsstil.
Janesh talar om att leva livet till fullo och att ta vara på tiden. Han talar gott om Sverige och människorna här, men att vi är alldeles för instängda i oss själva framför allt. Vi ser inte vad som händer runt omkring oss eller känner efter hur vi mår.
Janesh menar att vi behöver vakna upp och börja leva
- Att börja se
- Att börja andas
- Att börja le
- Att börja öppna vårt sinne, … för livet.
Vi har en klocka inom oss och det är vårt hjärta. Om du lägger din hand på hjärtat så känner du hur det slår. Det är tiden som går, varje sekund, varje minut, varje timme, varje dag…. av ditt liv.
Alla dessa och för min del, påminnelser får mig att faktiskt vakna upp. Det känns skrämmande, läskigt och förvirrande. Det är dags att vakna upp och börja leva det liv som är menat och det hjärtat slår för.
Jag har även egen erfarenhet av Indien, där jag var på en fältstudier via utbildning år 2003 om jag inte minns helt fel. Där var jag i 5 veckor veckor och bodde i en by långt ifrån turismen, Tiruchirappalli. Där fick jag se det indiska livet både hos den familj vi bodde hos samt i den by som vi befann oss i. Det jag såg omkring mig var mycket fattigdom och väldigt enkla bostäder (om man nu kan kalla det för det), men trots det så verkade människorna ändå mer tillfreds och nöjda. Janesh talar om att han aldrig känner sig ensam i sin by, medan här i Sverige känner han sig mycket ensam. Jag förstår exakt hur han menar. Bemötandet i Indien, är något helt annat jämfört med här. Livet i Indien är helt annat.
Jag har fotat av några bilder från den tiden då jag var i Indien. På den tiden fanns ingen digital kamera, utan kamera med rulle i.
Det är en viss glädje hos dessa människor och bemötandet ska man inte tala om. Något att fundera över.
Ha det så gott så länge 🙂